torsdag 30 september 2010

nya lyan











onsdag 29 september 2010

Come and bite me!


Alltså hon kan få bita mig varje dag, varje timma, varje minut. När hon är vampyr alltså. Annars kan hon få pussa mig.

Föresten

Det är B kändis/ dörrvakts Faddes bror som är han som dödade min morbror. Sjukt.

torsdag 23 september 2010

Det finns inga ord.

Pratade precis med min mamma. Vi snackade i över en timma. Den 6 november 1990 mördades hennes bror, min morbror, Niklas. Nu har han som dödaden honom genom att sätte en mössa på hans huvud och skjuta honom i huvudet, kommit ut med en bok. Eller han har skrivit den tillsammans men nån författar snubbe. Och han visar ingen ånger.

Dels att han inte ångrar nått eller på nått sätt visar att han känner skuld och att allt detta kommer upp på ytan igen rör ju upp många känslor. Mamma är såklart väldigt ledsen. Jag blir också så himla ledsen.

Han skyller på nån slags blackout samtidigt som han skyller på droger och säger även att han inte alls gjorde det med vilja. Att han bara skulle hota.

Han dödade min morbror. Min mammas bror. Och han visar inga tecken¨på ånger. Lyssnade precis på en radio intervju med honom. Det ända han ångrar av de kriminella handlingar han gjort är att han rånat flera pressbyrå butiker!!!! Inte att han tagit livet av en människa.

Jag är så arg och ledsen och jag vet inte vad. Kán inte rigtigt skriva nått mer nu.

Fyfan säger jag bara. Fyfan.

måndag 20 september 2010

Lägenhet

Vi ska flytta. Vi måste flytta. Innan första December.

Vi håller på att leta för fullt, men det är svårt, tidskrävande och ångestframkallande. Vi skulle ha kollat på drömlägenheten igår men fick sms om att vi inte behövde komma. Dem skulle inte hyra ut ändå hade de kommit fram till. Tillbaka på ruta ett.

Men vi hoppas och har modet uppe. Nått ska vi nog kunna hitta. Men hade hoppats på att vi skulle ha hittat nått vid detta laget.

Annars flyter livet på ganska bra. Jag stor trivs med mina moggisar på praktiken. Bra kollegor och mycket läring. Och lön. Lönen älskar jag.

Puss

Den stora besvikelsen.

Jag blev så ledsen igår, och är fortfarande ledsen idag. Att det skulle ske, att dem skulle komma in i riksdagen. Och jag blir rädd. Rädd för hur Sverige kommer se ut imorgon, om ett år, om 10 år.

Jag läser just nu boken "världens lyckligaste folk" av Lena Sundström. Den handlar om
"I Sverige går Sverigedemokraterna stadigt framåt. kan de komma in i riksdagen 2010? Och vad skulle det i så fall innebära? För att söka efter svaret sade Lena Sundström upp sig från sitt jobb, packade sina väskor och flyttade till - Danmark.
I flera år har Sverigedemokraternas danska motsvarighet Dansk Folkeparti haft vågmästarrollen i vårt grannland. Partiets politik har satt djupa spår i landets politiska liv. Danmark som alldeles nyss stod för frisinne, öl och bacon förknippas idag med något annat. Vad har det inneburit för danskarna? Hur har det påverkat medierna, de övriga partierna och vardagen för helt vanliga människor?
I Världens lyckligaste folk får vi följa med på en resa över sundet. Vi möter halalhippies och landsförrädare, bjuds på grillparty med Dansk Folkepartister, träffar roliganer och dansken på bänken. Kan Danmarks nutid bli vår framtid? Och hur kan en sådan framtid se ut? Följ med på en resa till Danmark och danskarna. Möt Världens lyckligaste folk."
Det är extremt skrämmande läsning om vad som kanske kommer bli Sveriges framtid. Dansk folkeparti är nu, efter att ha gått samma väg som SD nu går, danmarks tredje största parti och partiet med stört inflytande.
Det skrämmer mig.

fredag 3 september 2010

Jag har en önskan just nu

Vi på en sandstrand med bubbel och lycka