Den stora besvikelsen.

Jag blev så ledsen igår, och är fortfarande ledsen idag. Att det skulle ske, att dem skulle komma in i riksdagen. Och jag blir rädd. Rädd för hur Sverige kommer se ut imorgon, om ett år, om 10 år.

Jag läser just nu boken "världens lyckligaste folk" av Lena Sundström. Den handlar om

"I Sverige går Sverigedemokraterna stadigt framåt. kan de komma in i riksdagen 2010? Och vad skulle det i så fall innebära? För att söka efter svaret sade Lena Sundström upp sig från sitt jobb, packade sina väskor och flyttade till - Danmark.

I flera år har Sverigedemokraternas danska motsvarighet Dansk Folkeparti haft vågmästarrollen i vårt grannland. Partiets politik har satt djupa spår i landets politiska liv. Danmark som alldeles nyss stod för frisinne, öl och bacon förknippas idag med något annat. Vad har det inneburit för danskarna? Hur har det påverkat medierna, de övriga partierna och vardagen för helt vanliga människor?

I Världens lyckligaste folk får vi följa med på en resa över sundet. Vi möter halalhippies och landsförrädare, bjuds på grillparty med Dansk Folkepartister, träffar roliganer och dansken på bänken. Kan Danmarks nutid bli vår framtid? Och hur kan en sådan framtid se ut? Följ med på en resa till Danmark och danskarna. Möt Världens lyckligaste folk."

Det är extremt skrämmande läsning om vad som kanske kommer bli Sveriges framtid. Dansk folkeparti är nu, efter att ha gått samma väg som SD nu går, danmarks tredje största parti och partiet med stört inflytande.

Det skrämmer mig.